Genuint på Sardinien

Sardinien kanske inte är det första man tänker på när man funderar över italienskt vin. Fullt förståeligt, dessutom. Exporten är minimal, sedan har ju Italien en hel del annat att uppvisa i fenomenal vinväg.

Samtidigt, efter en resa på ön är det svårt att inte imponeras. Nej, ön är inget nytt Bolgheri, de sardiska vinbönderna producerar inte en sockersötad amarone som slår volter i försäljning på Systembolaget. Men vem bryr sig. Detta är snarare ett vinområde som har en gemensam, mycket intressant nämnare, nämligen äkthet.

Smaka på det, det äkta. Inte som manér utan som uttryck för kärlek till ön, till sina lokala traditioner, sitt ursprung. Utan att det behöver bli fundamentalistiskt.

Det är en märklig resa man företar sig när man kryssar mellan vingårdarna på ön. De flesta man möter uttrycker samma sak, lokal stolthet, vin på Bovale, Cannonau och/eller Vermentino eller ett oxiderat Vernaccia di Oristano. Ett flertal spännande alternativ finns förstås. Och det är svårt att inte bli imponerad, både av vinerna och den tjockskallighet… jag menar ihärdighet som nu gjort att den sardiska vinnäringen är värd extra mycket att granska.

Ett glas Cannonau på trattorian i Mamoiada blir helt enkelt en veritabel upplevelse i ursprung. Eller en fatlagrad Vermentino till middag uppe i Arzachena, ett stenkast från Costa Smeralda, en annan. Till den lokala maten blir harmonin närmast himmelsk. Precis som det ska vara, säger vi. Men svårt att hitta dit är det nästan alltid.

Att nästa Världens Viner kommer att handla om Sardinien har ni säkert hunnit lista ut. Men jag lovar, det blir ett ännu bättre nummer än vanligt.

Inlägget uppdaterades senast kl. 15:11 den 4 april 2014.