Franska Rivierans rosa guld

På franska Rivieran är det rosévin som gäller. Det vet var och en som satt sin fot på stranden i Saint Tropez. Det ska vara elegant, friskt och närmast frivolt. Precis som vinet från Château Minuty, ett stenkast från guldkusten.

Fisk till vitt och rött till kött. Rosé passar till allt men är perfekt till inget. Det statsfäste den kulinariska jantelag som under fler decennier lagt sordin på en gastronomisk innovationsanda. Men tiderna förändras och ängsligheten med den. Idag dricker vi rosévin som aldrig förr. Och som grädden på moset har vi också börjat lära oss dricka det utanför de varma sommarsäsongen.

Det har med andra ord hänt en hel del, och tacka vinproducenterna för det. Visst, i takt med att vi i Sverige börjat intressera oss för rosévinet, har vi också börjat ställa krav. Och med kraven kommer kvaliteten.

Nu har det visserligen tillverkats rosévin i Provence sedan tidernas begynnelse. Men aldrig har det kommit så mycket bra rosa vin från kustområdet som det gör idag. Och en av de producenter som jobbat mest för en kvalitetshöjning, men fortfarande i en egen stil, är Château Minuty.

Jean-Etienne-och Franaois Matton

Men det är ingen tillfällighet att just Provence kommit att leda utvecklingen.
– Det finns tre anledningar. Den första handlar om historien, rosévinet från Provence är ett resultat av 2000 års kunskap. För det andra är vinet ett ypperligt ackompanjemang till den lokala maten, säger François Matton, ägare till Château Minuty, och fortsätter:

– Till sist handlar det om att Provence är den enda vinregion i världen där rosévinet dominerar och där utvecklingen hela tiden ligger i fokus. 80 procent av allt vin som produceras i Provence är rosé, sedan är det lika delar vitt som rött vin. I andra regioner världen över är rosévinet betraktat som en restprodukt av rött vin och inte som ett mål i sig.

Vineriet ligger anslående vackert på Saint Tropez halvö och har sammanlagt 70 hektar vinodlingsmark uppdelat på tre vingårdar. Det är mycket kustnära och följaktligen ett maritimt, men torrt klimat. Förutsättningarna är med andra ord exemplariska för just rosévinet.

– Vårt fokus ligger på rosévin med frukt och friskhet. Vinerna görs huvudsakligen på Grenache och volymproducenten överstiger aldrig 13 procent. Aromen, det frivola karaktären och elegansen tillåter konsumenterna att dricka vinet oavsett om det är sommar eller vinter.

Skiljer sig då vinifieringen från andra producenter?
– Ja, absolut, berättar François Matton. Vi är mycket noggranna med odlingen av druvorna, vi skördar alltid manuellt och vi kontrollerar vinets påverkan av luftkontakt och temperaturen under vinfieringen.

Det ligger naturligtvis en hel del jobb bakom de där orden, en närmast minutiös kontroll över vinifieringen där vinmusten närmast förhindras kontakt med syre. Allt för att bevara så mycket friskhet som möjligt.

Det har också gett resultat. Inte minst på den internationella marknaden. Fortfarande är den lokala störst, konstigt vore annars då man ligger ett stenkast från lyxiga Saint Tropez där rosévinet inmundigas överallt.

– Annars har vi vår största marknad i norra och mellersta delen av Europa, Sverige, Storbritannien, Belgien, Tyskland och Schweiz. Sedan tio år tillbaka har vi också en ledande position i Västindien där man har ett ypperligt klimat för konsumtion av rosévin.

Men även marknader som den ryska, brasilianska och den i USA blir större och större.

– Asien är, menar François Matton, ännu inte redo för rosévin eftersom många vinkonsumenter där inte är vana vid att dricka denna typ av vin. Deras smak går snarare igång på rött vin, men jag tror och hoppas att detta kommer att förändras under den närmaste tiden.

Franska rivieran

På vingården är det bröderna tillika ägarna Jean-Etienne and François Matton som styr sedan några decennier och bland det första de gjorde när de tog över var att rycka upp vingårdarna med Carignan och Ugni Blanc för att ersätta dem med Grenache och Rolle. Ett helt riktigt beslut då dessa druvor trivs bättre i klimatet som omgärdar Saint Tropez och bergen norr om.

‒ Det är inte en tillfällighet att ”kungen av rosévinsdruvorna” är Grenache eftersom druvan kräver ett varmt och torrt klimat. Den måste dessutom påverkas av ett maritimt klimat och i synnerhet vind då den är känslig för mjöldagg, förklarar också François Matton följdriktigt.

Och detta är något fler producenter i området gjort.

– Ja, det tycker jag. Vi ser bland annat att viner av Grenache och Cinsault dominerar, att många producenter använder sig av temperaturkontroll under vinifieringen och att man är noga med att vinet inte oxiderar.

Vad har detta då inneburit?
– Vinerna har blivit märkbart bättre. Vinerna har delvis ändrat färg där orange har blivit laxfärgad och där mörka roséviner har blivit ljusare. Dessutom har många roséviner fått en tydligare druvkaraktär.

Kvaliteten har ökat och jag tror att de flest skriver under när François Matton menar att även mångfalden ökat markant. Det är rätt länge sedan vi behövde ursäkta oss när vi hade köpt en flaska rosa vin på Systembolaget i Sverige. Samtidigt är det ju inte bara i Sverige som intresset gått från klarhet till klarhet. Även i andra länder, som Château Minutys stora marknader England och Tyskland, har vurmen för det rosa vinet tagit nya höjder. Och många tycks veta exakt vad de vill ha.

– Ja, konsumenter världen över vill framför allt ha roséviner med frisk, fräsch karaktär. Men utvecklingen går tydligt mot vissa riktningar. Bland annat en ljusare färg, viner med mer markerad syra för att få det ännu lite friskare och en alkohol som stannar vid omkring 12,5 volymprocent.

Den senaste tidens utveckling har också varit mot ett rosévin med karaktär, inte bara skön hallon- och jordgubbsfrukt, utan det ska smaka mer och gärna vara matorienterat.

På Château Minuty jobbar man mot det friska, fräscha, men också mot vad man tycker är en tydlig ursprungston.
– Vin är resultatet av en unik mix, druva, jordmån och klimat. Ett bra resultat kan inte uppnås efter bara något år.

Originaliteten och den unika karaktären i vinerna från Gamla världen är ett uttryck för kunskap och erfarenhet 2000 år tillbaka i tiden, avslutar François Matton.

Etiketter:

Inlägget uppdaterades senast kl. 12:32 den 26 maj 2014.