Rosa vin exklusivt för Sverige

Det rosa vinet från vinfirman Stoneleigh på Nya Zeeland, finns utöver på hemmaplan, bara i Sverige. Men nu växer intresset. Och trenden går mot torrare och ljusare roséviner.

Nya Zeeland som vinland är lite av ett fenomen. De seriösa vinodlingarna grundlades först 1973. Inte minst druvan Sauvignon Blanc i Marlborough hittade tidigt sin form. Idag har detta distrikt på Sydön fullkomligt exploderat i internationell framgång.

Men det tar inte slut där. Något decennium senare var det dags för en annan klassisk druva, blå denna gång, nämligen Pinot Noir. Här är visserligen konkurrensen betydligt större, alla älskar Pinot Noir, men nu ser vi att det kommer mer och mer sköna Pinot Noir-viner från detta överraskande lilla vinland. Nya Zeeland har endast omkring knappa 35 000 hektar enligt officiella siffror.

Att Sauvignon Blanc är den mest odlade druvsorten kanske inte är en överraskning. I Marlborough, landets i särklass största vindistriktet med sina 23 000 hektar, är 18 000 hektar odlade med Sauvignon Blanc. Men på andra plats kommer Pinot Noir med 2 442 hektar. Och runt om i landet ser man att denna blå, närmast kultförklarade druva, växer och växer.

Detta får naturligtvis konsekvenser. En av dem är att det blir mer rött vin. Men också rosé.

‒ Anledningen till att vi började göra ett rosévin föll sig egentligen naturligt då Pinot Noir har kommit att bli en av de viktigaste druvorna i landet. Idén kläcktes av vinmakarteamet.

Det förklarar Jamie Marfell, chefsvinmakare på Stoneleigh, landets kanske främsta exponent på den internationella vinarenan.

Jamie Marfell

Stoneleigh Vineyard ligger i hjärtat av området Rapaura på norra sidan av Wairau Valley i Marlborough på Nya Zeelands sydö. Vingården ligger i den del som kallas Golden Mil.

Från den forntida flodbädden och de stenar som täcker vingården hämtar Stoneleigh sitt namn. Stenarna lagrar och reflekterar solens värme till vinstockarna. Detta förbättrar mognadsprocessen och bidrar till den hustypiska smaken som Stoneleighs viner gärna får.

Samtidigt jobbar man idag mycket med terroir, att vinerna ska få en omisskännlig smak och doft av det områdestypiska. Det blir ju lätt så när ett fåtal druvor, och en mycket utpräglad stil, lätt dominerar ett lands vinindustri.

‒ Vi har gjort ett rosévin för den inhemska marknaden på Nya Zeeland sedan 2004. Vinet har under åren blivit torrare och med betydligt ljusare färg. Vinet finns bara på den inhemska och den svenska marknaden även om det nu finns ett intresse för vinet i Australien, fortsätter Jamie Marfell.

Rosévinet har ju inte minst i Gamla Världen genomgått en radikal förändring. Både när det gäller renommé och kvalitet. Konstigt vore annars eftersom detta följs åt. I bästa fall. Tidigare var rosé i alltför många fall drickbart om det serverades iskallt. Idag är det andra tongångar. Även om det fortfarande finns firmor som jobbar med vinet som ett slags andra divisionens vin.

‒ Men det gör vi absolut inte, betonar Jamie Marfell.

Tillverkningen av Stoneleighs rosévin går till på följande vis. Uppbindningen är mycket viktig, och beskärningen. Liksom selekteringen. Frukten ska ju ge vinet dess färg och smak. Druvorna maskinskördas och pressas för att minimera färgen. Musten får sedan jäsa med aromatiska jäststammar, samma som företaget använder till sina Sauvignon Blanc-viner i kall temperatur.

Stoneleigh vinyard sign

Jamie Marfell menar att de behandlar det som ett aromatiskt vitt vin då det får jäsa ut med så lite jästkontakt som möjligt efter jäsningen. Sedan buteljeras vinet och de avslutar med att spruta in lite koldioxid innan förslutning bara för att hålla vinet så fräscht och friskt som möjligt.

‒ Pinot Noir är ju en svårodlad druva. Och att göra vin på den är det ännu svårare. Våra erfarenheter när det kommer till att tillverka aromatiska vita viner i ett kylslaget klimat har hjälpt oss mycket när vi tillverkar rosévinet. Men detta är ett vin vars stil vi fortfarande utvecklar med hjälp av nya erfarenheter vi skaffar oss både i vingården och i vineriet.

Även om rosévinets historia av förklarliga skäl i Nya Zeeland är mycket kort, är det märkbart vilken förändring som skett. Vinerna, gärna på Pinot Noir, drar mer åt Gamla världens vinstil, fjärran de överextraherade fruktbomber vi vant oss vid från Nya världen, även om detta är på väg att ändras en smula. Något som man från Stoneleigh gärna betonar.

‒ Vi går helt klart mot torrare viner med betydligt ljusare färg. Vi fortsätter att jobba med att förhöja den aromatiska karaktären samt smakpaletten i vinet. Vi gillar verkligen vinstilens användningsområde som aperitif men också att det går att kombinera till mat.

Jamie Marfell menar samtidigt att rosévinerna generellt också blivit mer användningsbara i gastronomiska sammanhang. Inte minst då konsumenters preferenser förändrats. Konsumenten ställer krav, producenten hörsammar kraven. Och kvalitetsutvecklingen rullar på. Dessutom – nog så viktigt – är många idag villiga att betala mer för ett rosévin än tidigare. Alltså ytterligare ett skäl till att trenden både växer och blir mycket mer intressant.

Trots sin korta historia, rosévinet såg alltså ljuset första gången 2004, är det flitigt premierat, såväl inhemskt som internationellt. Och att intresset för vinet ökar är därmed helt logiskt.

Håller trenden i sig, och sommaren blir så där utlovat varm, ja då lär försäljningen stiga ordentligt. Med sin friska, fruktiga karaktär i sin matorienterade stil lär vinet också ha ett liv efter sommaren.

http://www.systembolaget.se/6435

Inlägget uppdaterades senast kl. 08:30 den 6 maj 2014.