Tio snabba…

… till Gunnar Svedberg som nyligen fick pris för världens bästa bok om sprit, Cognac: Kungen av eau-de-vier, en veritabel referens för alla som gillar konjak.

Gillar du vin Gunnar?

– Självklart! Den som tycker om vin tycker om cognac, som jag brukar säga, men det omvända förhållandet gäller kanske i ännu högre grad. Åtminstone finns det en logisk grund för påståendet. Råvaran är ju en och densamma: den pressade saften från vindruvan.

Vad gillar du då för vin?

– Franska viner. När jag köper rött väljer jag ofta viner från södra Rhônedalen. Självklart gillar jag också Bourgogne och Bordeaux, synd att de ska vara så dyra bara. Bland de vita är Alsace ett favoritdistrikt som jag inte tröttnar på. Men ¬– herregud – vinvärlden är stor, nästan oöverskådligt stor. Hinner jag få ett hyfsat grepp om de franska vindistrikten får jag vara nöjd.

Cognac Best Spirits Book 2014

Varför är annars konjak så speciellt?

– Ingen annan sprit i världen kan uppvisa en sådan bredd av doft- och smaksensationer som cognac. Eftersmaken hos en högklassig cognac har en sådan längd och aromrikedom att ingen annan sprit ens kommer i närheten.

Favorithus?

– Precis som för vinfantasten så begränsar sig inte cognacsälskaren till enstaka favoriter utan är alltid öppen för nya upptäckter, nya smakupplevelser. Precis som med vin finns det en cognac för varje årstid, tillfälle och sinnesstämning. Många hundra cognacsproducenter marknadsför tillsammans tusentals olika cognacer där ingen är den andra helt lik. Cognacsentusiasten har lika svårt som sin vin-dito att peka ut en enda favorit.

Kan man verkligen inte tillverka motsvarande druvdestillat som är minst lika bra som de i Cognac?

– Nej, det kan man inte. Enda medtävlaren värd att nämnas är Armagnac. För det första måste man ha respekt för den kunskap och den månghundraåriga erfarenhet som finns i bägge dessa appellationer. Inom AOC Cognac finns flera tusen vinodlare där egendomarna i många fall gått i arv i generationer. Framställning av eau-de-vier ämnade för cognac är mer komplicerad än all annan spritdestillation och destillationskonsten har här förfinats sedan 1600-talet.

Hur blir man så konjaksfrälst som du?

– Genom att odla sitt intresse! Många svenskar har ganska goda kunskaper om whisky i allmänhet och maltwhisky i synnerhet, men kunnandet om cognac hos gemene man är ganska skralt. Tusentals svenskar reser varje år till Skottland, men vem har hört talas om Charente? Den nyfikne finsmakare som vill ge cognac en rejäl chans bör naturligtvis besöka detta vackra hörn av Frankrike. Klimatet är bättre och maten likaså! Förutom själva reseupplevelsen har man här också möjlighet att göra riktiga fyndköp hos de många mindre kvalitetsproducenterna.

Du stavar konjak på franskt vis, alltså drycken. Varför då?

– För det första stavas alla andra innebörder av ordet på franskt vis. Staden, den geografiska avgränsningen av odlingsområdet såväl som appellationen stavas Cognac även på svenska. För mig känns det därför ologiskt och konstigt att använda försvenskad stavning för drycken.

– För det andra – sett i den språkhistoriska backspegeln var försvenskad stavning av utländska inlån länge regel, helt enkelt för att göra ordet användbart för en befolkning som till 99 procent inte behärskade andra språk.

Gillar du drinkar på konjak?

– Varken mer eller mindre än andra drinkar med annan spritbas. Dricker sällan drinkar. Drinkar med cognacsbas är varken bättre eller sämre än andra drinkar, tycker jag.

Till sist, vilken är din bästa konjak- och matkombination?

– Jag föredrar att avnjuta min cognac som digestif efter maten, men hos Rémy Martin serverades jag en gång en aptitretare som bestod av rökt lax med citronkräm och sjögräs tillsammans med en kyld VSOP. Utsökt!

Fotnot. Boken Cognac: Kungen av eau-de-vie är utgiven på Grenadine förlag.

 

 

 

Inlägget uppdaterades senast kl. 11:38 den 3 augusti 2015.