Alla älskar terroir

Terroir

Idag talar alla terroir, den märkliga sammansättningen av jordmån, läge, klimat och druva.

Jag minns en resa till Chile för snart åtta år sedan. Jag stod och pratade med en av landets allra främsta vinproducenter, mitt ute i vingården och ställer plötsligt frågan:
– Hur ser ni på terroir, är det viktigt för er?
– Vilket? undrar en förbluffad stjärnproducent.

Hade jag ställt samma fråga idag hade jag förmodligen fått en timslång föreläsning om hur viktigt det är för egendomen att alla viner ska ha terroir-prägel och hur länge de jobbat på det…

Och det är inget konstigt i det. Det lite märkliga är att alla, verkligen alla pratar om vikten av terroir. Hur kommer det sig?

Jo, det avspeglar sig delvis i trenden att vi idag mer och mer vill ha viner med tydligt ursprung, alltså där viner har en unik typiskhet från specifika områden. Och då är terroir helt avgörande. Och så har vi naturvinsförespråkarna, som gärna hävdar att terroiren är aldrig så närvarande i viner som tillvverkar av dessa producenter.

Och så sneglar vi mot de allra bästa områdena i världen där det produceras vin, och vad har de gemensamt? Jo, terroir och – framför allt – konsten att laka ur det ursprungsspecifika. Kolla bara in vad Chablis, Priorat, Côte D’Or, Barolo, Napa Valley, Médoc, Bierzo, Châteauneuf-du-Pape, Champagne och Douro lyckats med.

Klart vinet ska ha terroir.

Men vad är då terroir? Jo, i all enkelhet kan man säga att det är just det ursprungsspecifika som bygger på växtplatsen, cru som fransmännen gärna säger. Och vad denna växtplats ger för förutsättningar. Det handlar om jordmånen, hur pass mineralrik den är, vilken typ av mineraler den har, om jordmånen är näringsfattig, eller kanske består av lera eller sand eller en blandning.

Men även klimat ger vinet egenskaper, bra syra om det är svalt, varmfruktiga toner om det är varmt. Liksom läget, sydläge ger mer värme, möjligen nödvändigt i kalla områden, och norrläge ger svalka, livsavgörande på varmare breddgrader.

Alla älskar terroir

Druvan måste även den räknas in. Och här i sitt sammanhang, där just klimat och jordmån är avgörande för om det överhuvudtaget ska fungera att odla den eller dem.

Exempel: Riesling i varmt habitat, söderläge, näringsrik jord på lera och sand är knappast det optimala. Viner blir i så fall kokta, syran går bort och vinerna kommer i bästa fall smaka massor av övermogen frukt och ha hög alkohol…

Nej, en Riesling förtjänar svalt klimat med viss värme på hösten då druvan mognar relativt sent, det ska gärna vara mineralhaltig jordmån då den trivs där och visar upp, som slutresultat en fin förmåga att ta till sig denna. Och så får det gärna vara näringsfattigt så att vinet får en fin koncentration.

Då och bara då får vi den där vinet på den Riesling vi älskar, med hög syra, mineralstinn och med fin koncentration.

Svårare än så behöver det inte vara. På pappret i alla fall.

Etiketter:,

Inlägget uppdaterades senast kl. 10:45 den 19 maj 2016.