Kultvin från vinområdet gud glömde

Nu kommer tre spännande nyheter från Bodegas Alto Moncayo i spanska Aragonien, ett område som inte direkt stått högt på listan över spännande vindistrikt. Tills nu.

Jag vet exakt hur det var för 25 år sedan. Jag hade fått ett stipendium till klostret i Moncayo, Aragonien, och skulle bo där i en månad, lära mig att bli en bra översättare. Dagarna hade sina rutiner, tidig uppgång, teoretiska studier innanför klostrets murar, enkel lunch, därefter praktiska studier och så småningom, enkel middag.

AQUILON sin Añada (2)

Tack och lov fanns det en bar bara några hundra meter från klostret. Där spenderade jag en stor del av min lediga tid. Att bo på klostret, leva uppstyrt nästan 24 timmar om dygnet, har sina sidor. Desto roligare blir då ett besök på den mycket lokala baren.

Men det fanns ett problem, vinet man drack var så dåligt att närmare en nära döden-upplevelse än så är svårt att komma. Vinet var helt enkelt torrt, trist, frukten lyste med sin frånvaro och oxidationen hade liksom tagit över hela processen. Ibland undade jag: är det verkligen vin jag dricker?

Det vanliga var, i synnerhet vid den här tiden i Spanien, att den lokala barinnehavaren serverade vinet med en stor portion stolthet. Ofta kunde man höra att just detta vin de serverade i en bortglömd håla i det spanska inlandet, var det bästa som fanns. På jorden. Seriöst.

Varför då? undrade man som tillfällig tuirst.

Jo, svarade de, för att det alltid smakat som det gjort.

Por favor?!

Men i Moncayo sa bybefolkningen, ja till och med barägarna att vinet verkligen inte var mycket till att servera. Det blev en och annan öl på den baren, kan jag lova.

Skam, emellertid den som ger sig. Jag var tillbaka, mer som en felkörning mellan Rioja och Barcelona. Hamnade i krokarna för tio år sedan, åkte till det nu nyrenoverade klostret. Och såg vinrankorna, de gamla knutna Garnachastockarna som blivit ännu äldre, gav ännu mindre frukt.

Så småningom tog jag mig in i baren, min räddning under den asketiska sommaren i klostret. Och här hade det hänt saker! Jag serverades ett glas rött vin i vanligt dricksglas och förde det närmast ovilligt mot munnen, tog sats och fick i mig en klunk.

brote

En klunk jag aldrig kommer att glömma… Vinet var fantastiskt, fruktigt, nervigt, fin syra, balanserande strävhet, en liten jordig ton som gav vinet en komplex egentligen mer ursprunglig karaktär.

Jodå, ett strålande vin man gärna skriver hem om.

Aragonien har efter det kommit att bli riktigt hett på den internationella vinmarknaden. Inte minst har man bevisat att även Garnacha, tidigare gravt nedvärderad av alla vinfundamentalister, kan stå för riktigt intressant kvalitetsvin. Därför är det så mycket roligare nu när Bodegas Alto Moncayo, närmast kultförklarad vinegendom ett stenkast från klostret, nu lanserar flera viner på Systembolaget. De har gjort det förr, och vinerna uppskattades redan då.

Men nu är det alltså dags igen. Triss i Garnacha denna gång: Alto Moncayo 2013, Alto Moncayo Veraton 2013 och Alto Moncayo Aquilon 2012, eller bra, bättre, bäst som de skojar i Aragonien. Vinerna har en rejält spännande koncentration i mer modernt orienterad stil där frukten skördas från upp till 100 år gamla stockar. Och det är det inte många områden som kan skryta med.

Vinovativa är vinimportföretaget som tagit in dessa tre viner. Och det ska vi vara glada för. Inte minst för att det är ett stycke spansk vinhistoria.

Fotnot: Alto Moncayo Veraton (artnr 90195, 239 kr), Alto Moncayo (90168, 329 kr) Moncayo Aquilon (99440, 995 kr) finns samtliga på Systembolaget.

Inlägget uppdaterades senast kl. 21:03 den 20 maj 2016.