Lyx bakom blåmålad ek

Blåmålad ek

Att placera sig utanför vinkartan har sina fördelar. Men också nackdelar. De vet Nicole Sierra-Rolet på Chêne Bleu.

Första mötet kommer som en fullkomlig överraskning. Vi kommer in sent på kvällen, middagen står uppdukad och det har samlats folk från olika delar av Europa. Snart dags att sätta oss till bords, får jag ett glas vin i handen, ett rosévin med lätt rosa ton, klart och närmast krispigt i sin färg.

Jag tar en klunk, en till och först förstår jag ingenting. Jag tittar på glaset, det ÄR ett rosévin jag dricker, men så annorlunda till sin karaktär med fina, tydliga drag av mineralitet, en fruktighet som ligger långt bortom det mesta av roséviner jag provat och en ytterst elegant eftersmak.

Jodå, visst befinner jag mig i södra Frankrike, i rosévinets vagga. Och visst har jag konsumerat rosévin förr, ganska friskt emellanåt, men aldrig riktigt av den här kalibern. Ok, som vanligt påverkas man av miljön, av gästfriheten från denna franskamerikanska, mycket intressanta kvinna och själva det faktum att rosévin ska smaka bättre här än någon annanstans. Men ändå, min överraskning är fullkomlig… överraskande.

Chêne Bleu, den blåa eken, gör skäl för sitt namn. Egendomen ligger där Södra Rhône och Provence möts, alldeles söder om Gigondas. På över 550 meter, högst upp i hela södra Frankrike, inbäddad i en skog ligger vingårdarna mycket skyddade och det egna lilla klimatet gör sig väl för vinodling. Allt detta spelar stor roll för ägarna, att ha en unik plats.

Johan Franco Cereceda och Nicole Sierra-Rolet

– Vi försöker sätta vinet i en kontext, att förstå varifrån det kommer, från växtplatsen och vad det betyder för vinet. Om vinet är bra är det inte vår förtjänst, om det däremot blir dåligt är det vårt fel, förklarar Nicole Sierra-Rolet.

Det var 1998 som egendomen förvärvades. Tidigare hade Prins Charles visat intresse för den och han målade av den. Men längre än så kom han inte. Men det var en mycket nedfallen vingård paret Rolet, Nicole, USA-bördig och Xavier från Frankrike, hade som plan att återupprätta. Den äldsta delen av byggnaden är från 1000-talet och resterande krävde omfattande renovering, stora delar låg helt enkelt i ruiner. Men kapital fanns, och det viktigaste – en stark kärlek till platsen, till kontexten.

Idag har man närmare 35 hektar vinodlingar, allt sker biodynamiskt. Men det var ingen dans på rosor att återbörda vinproduktion på egendomen. Många av odlingarna var helt övergivna när vingården införskaffades. Så arbetet att rädda och nyplantera krävde energi. Men nyplanterade dessutom de klassiska druvsoterna för området, Roussanne, Marsanne, Viognier och Grenache Blanc för vitt vin och Mourvèdre, samt de ursprungliga Syrah and Grenache för rött – och rosé.

Dessutom tog man in terroir-experter som hjälpte dem att hitta bästa växtplats för bästa klon på bästa druvsort. Seriöst värre, men som också gett resultat. Vi pratar jordmån som lagt till sedan sedan 150 miljoner år tillbaka då stora delar av södra Frankrike låg under vatten.

Chene Bleu

Nu är det inte bara jordmånen som ger Chêne Bleu optimala odlingsförhållanden, utan det är egentligen allt. Det blåser ofta, bra mot fukt, det är lagom varmt på dagarna, bra för frukt, och ofta svalt på kvällar och nätter, perfekt för syra, övre lagret på jorden är mycket magert vilket tvingar rankorna att leta sig längre ner i jorden. Etc.

Men detta var också skälet till att de tog ett beslut som i de lokala vinkretsarna uppfattades som kontroversiellt, mycket kontroversiellt. De lämnade AOP-samarbetet. Något Nicole berättar var en veritabel pärs.

– Vi hade många samtal jag och min man, Xavier, när vi skulle meddela att vi kliver ur AOP-samarbetet. Xavier var fullständigt övertygad och lugn. Men jag låg sömnlös. Jag menar, vad skulle folk tycka. Här kommer jag, amerikanska, kvinna som lämnar vinorganisationen som binder samman producenterna…

Men beslutet var långsiktigt och präglades av att de ville skapa något unikt, ett mer familjeorienterat vinhus där det personliga skulle komma till uttryck. Och så fick det bli. Sedan ville de förstås experimentera, göra viner som låg utanför appellationsreglerna.

Hela Chêne Bleu andas exklusivitet, allt från middagen vi intar kvällen innan, rummen vi bor i, kvaliteten på vinerna, idén, parken utanför, bi-odlingarna en bit bort i vingården och den stolta blå eken… Jo, den är blå.

Det har sedan tidernas begynnelse stått en mäktig ek på La Verriere, som egendomen heter, men under den fruktansvärda torka som inträffade 2005 höll den på at dö. Men då dök Marc Nucera, berömd skulptör från Provence upp med ett förslag: att behandla eken med Bordeauxvätska, alltså samma medel man använder i vingården som skyddar vinrankorna mot mjöldagg och som färgar dem blåa. Sagt och gjort och fram trädde – så småningom – en majestätisk blå ek, Chêne Bleu.

Projektet tuffar på, målen, som initialt var långsiktiga och visst fanns en viss risk, trots allt, uppnås lite tidigare än beräknat. Men som hon gärna uttrycker mer än en gång: Det viktiga är att få in vinet i en kontext, att visa växtplatsen. Något Chêne Bleu lyckas med. Överraskande väl.

Viner som finns på Systembolaget:

  • Rosé 189 kr 7874301 BS. Lansering 6/5.
  • Viogner 259 kr BS. Lansering 1/6.
  • Aliot 429 kr BS. Lansering 1/6.
  • Abelard 529 kr. TSE lansering 19/8.
  • Heloise 529 kr. TSE lansering 19/8.

Foto: Blaise de la Croix

Etiketter:

Inlägget uppdaterades senast kl. 14:25 den 18 maj 2016.